Snart skriker jag. Ni är blinda, så jävla blinda. Jag förstår allt ni säger, inget nytt att lyssna till. Jag orkar inte gå ut för att hämta ny energi, jag orkar inte ligga kvar här och sova utan att känna något alls. Ge mig nåt som känns.

40:8

Allt är lögn. Det här går ut på en lögn. Det går inte att leva i eran sanning. Det är inte min verklighet.

Skrik.

Låt mig radera varenda del av det här livet. Det finns delar som jag älskar, som jag skulle dö för att släppa. Men det går inte ihop. Inte nånstans och jag kan inte ta mig loss. Fan. Hjälp mig någon.

Mika

Det är väldigt få personer som jag behållit, som är värdefulla idag. Du fanns med bland dom. Idag rasade allt. Från ingenstans. Du betyder ingenting längre. Jag förstår inte hur det gick till. Men du och ditt liv rör mig inte på nåt sätt. Din existens försvann i dimman.

22.28

Naken i blod.

Att skiljas åt.

Jag träffade dig idag. Det var så länge sen, jag log när jag såg dig. På samma sätt som du alltid gjort spred du ett lugn inom mig. Jag var glad när vi skiljdes åt. Du skulle träffa nån annan, men det gjorde ingenting. Det mellan oss blir aldrig detsamma någon annanstans. Vilket gör att ingen kan ta dig ifrån mig.

Nu skakar jag i ångest. Knappt en timme sen vi skiljdes åt. Du sa att du skulle sakna mig, att vi kanske inte skulle hinna ses innan du åker, innan jag åker. Separationsångest. Jag trodde jag kommit förbi det stadiet. Att jag lärt mig släppa taget om saker. Men det är svårt att andas nu. Jag kan inte beskriva det.

Du.

Jag hatar dig för alla gånger du stått rakt framför mig, när du egentligen inte varit där. Ibland stänger du av hela mig. Allt jag är. Jag ser mig själv ovanifrån i akten, men det är inte jag som är närvarande.
Du fångar fortfarande in mig och för mig bort till den plats jag en gång låg fastbunden i dina händer. Då du fått paniken växa inom mig genom någon annans beröring mot min hud. Jag vill skrika, men jag vågar inte. Jag vill be honom sluta, men låter bli eftersom du vinner då. Hans händer blir dina. Hans andetag blir dina. Du finns i varje rörelse.
Jag vet inte var jag ska ta vägen. Jag vågar inte röra mig. Rädd till döden, panik som får mig att tappa greppet. Hans kropp mot min i din skepnad. Jag klarar inte av det längre. Jag gråter, jag skakar, stöter honom ifrån mig. Jag kämpar för att komma tillbaka till det rummet jag egentligen befinner mig i. Inte det som du återigen fört mig tillbaka till.

Smärtan i magen avtog. Blåmärkena på mina lår, dom försvann. Likaså ska du. Jag ska göra mig av med dig. Nu.